Äntligen framme i storstaden efter flera timmas bilåkande. Jag kan tala om för er att min rumpa inte är vad den brukar vara. Det är inte nådigt alltså! Sitta i en bil i drygt 10 timmar, det är inget jag rekomenderar.

Just nu sitter vi hos mammas kompisar som vi ska sova hos till på tisdag. Känner att jag strax ska inta sängen, är död som en fisk på torra land. Kanske beror på att jag vaknade klockan 06.00 imorse. Det är inget jag gör om, om det nu inte är skola vill säga.

Imorgon ska jag, mamma & Lisa spendera dagen på stan eftersom att pappa ska nånstans på nå grejs. Eller jag vet inte om det blir stan, men jag hoppas då det iaf! Det är då sagt så :)

ROBIN, jag saknar dig.